I dag för exakt 100 år sedan infördes den allmänna pensionen i Sverige. Det var en betydelsefull reform, men hundraåringen har sedan dess fått gott sällskap av tjänstepensionen och på senare tid fått se sin egen betydelse minska.
I helgen kunde TT berätta att var sjunde pensionär saknar tjänstepension, vilket innebär att en kvarts miljon pensionärer i genomsnitt bara har 43 procent av sin tidigare inkomst till förfogande. Nyheten baserade sig på färsk statistik från SCB samt beräkningar som vi på Collectum gjort.
Omsatt i reda pengar innebär 43 procent av en genomsnittlig inkomst på 25 424 kronor en allmän pension på 10 797 kronor. Med pensionsutbetalningen följer dock ingen instruktion om hur man lär sig att börja vända på slantarna.
Den nya statistiken visar hur viktigt det är att jobba hos en arbetsgivare som betalar tjänstepension. Collectums beräkningar visar att en genomsnittlig pensionssparare får 6 000 kronor per månad i tjänstepension att lägga till den allmänna pensionen.
De extra pengar tjänstepensionen innebär kan vara skillnaden mellan att behöva tänka ekonomiskt från morgon till kväll och att kunna leva det liv man vill som pensionär.
Försommaren är den födelsedagstätaste säsongen på året. Det innebär att extra många svenskar firar pensionsdags i dagarna. Just därför tycker jag att det är på sin plats att tipsa om en present som många jubilarer borde fundera på att ge sig själva.
Presenten jag syftar på är den pensionsökning som eventuellt kan göras genom att se över sina pensionsval. Många går helt i onödan miste om extra pensionspengar genom att behålla sitt återbetalningsskydd när de går i pension.
Skandia presenterade nyligen en undersökning som visade att bara knappt var femte nybliven pensionär känner till om de har återbetalningsskydd i sin tjänstepension eller inte. Det är sorglig statistik med tanke på att det går att öka pensionen med upp till 20 procent om återbetalningsskyddet tas bort vid livslångt uttag av pensionen.
Att ha återbetalningsskydd innebär att din intjänade tjänstepension går till din familj om du går bort. Men om dina vuxna barn klarar sig fint på sina egna inkomster är det bara onödigt att du får en lägre pension för deras skull.
Allra senast som blivande pensionär är det hög tid att ställa sig frågan om återbetalningsskyddet verkligen behövs – precis som du bör fundera på om familjeskyddet är nödvändigt att ha kvar när barnen är på väg ut ur boet. (Mer om vad de olika valen innebär kan du läsa här.)
Jag hoppas förstås att du som fyller pensionär får många fina presenter och varma gratulationer, men en rejäl pensionsökning är en alldeles utmärkt gåva till dig själv som dessutom räcker länge.
Räkna med avgiften
I dagarna släppte AMF sin årliga rapport om avgifterna på fondmarknaden. Rapporten visar bland annat att fondavgifterna är fortsatt höga och att utländska fonder har högre avgifter än svenska. I genomsnitt hade aktiefonderna en avgift på 1,5 procent.
I årets rapport redovisas även Normanbelopp. Vi på Collectum brukar beskriva det som ett slags ”kilopris” för fonder, som jämför vad det kostar att månadsspara 1 000 kronor i tio år i olika fonder. Enligt AMF ligger Normanbeloppet för en aktiefond i genomsnitt på 12 754 kronor, för räntefonder på 5 817 kronor och för blandfonder på 9 692 kronor.
En av de mest intressanta slutsatserna i rapporten är att spararna i större utsträckning än tidigare väljer att placera sina pengar i fonder som har lägre avgifter. Det tycker vi är klokt. För oavsett hur börsen går och hur avkastningen blir så kommer du behöva betala avgiften. Och är den onödigt hög riskerar den att äta upp ditt pensionskapital.
Det är för att kunna erbjuda pensionsspararna låga avgifter som Collectum upphandlar förvaltningen av tjänstepension. Vid den senaste upphandlingen, som blev färdig nu i våras, lyckades vi sänka avgifterna så att de nu är 55 procent lägre än avgifterna för exakt samma fonder på den öppna marknaden. AMF var ett av bolagen som valdes i upphandlingen och som sänkte avgifterna ytterligare jämfört med den tidigare upphandlingen 2010.
För en privatanställd tjänsteman med ITP 1 som i dag är 30 år och har en månadslön på 30 000 kronor innebär vår upphandling mer än 100 000 kronor mer i pensionskapital, jämfört med om spararen betalar ordinarie avgifter på fondförvaltningen. Avgiften spelar med andra ord stor roll för storleken på din framtida pension.
Så när du ser över dina tjänstepensionsval – räkna med avgiften. För du vill väl att dina pengar ska gå till att trygga din framtida pension, inte till att betala onödiga avgifter till bolagen?
Hur länge vill, kan och måste vi jobba?
Pensionsåldersutredningens utredare Ingemar Eriksson lämnar över utredningen till socialförsäkringsministern Ulf Kristersson. Foto: Regeringskansliet
Vi på Collectum pratar ofta om pension – men under senaste tiden har ovanligt många andra också gjort det. En av anledningarna är att Pensionsåldersutredningen presenterade sitt förslag förra veckan.
Utredningens förslag att höja pensionsåldern till 69 år har väckt heta känslor på sina håll. Många orkar inte jobba så länge, invänder bland andra LO och SPF. Och enligt en undersökning från Avanza stödjer bara var tredje svensk förslaget om en glidande pensionsålder.
Svenskt Näringsliv ger både ris och ros men befarar att om man tvingar arbetsgivare att behålla personal upp till 69 år kan det leda till att företagen drar sig för att anställa äldre.
Många fackförbund och arbetsgivarorganisationer pekar på att det krävs samråd innan några beslut fattas. För självklart räcker det inte med att justera i pensionssystemet – arbetslivet och arbetsmarknaden i stort måste hänga med för att en ny pensionsålder ska bli verklighet.
För trots att pensionsåldern på papperet är 65 år går svensken i genomsnitt i pension redan vid 63. Ett första steg är att den faktiska pensionsåldern närmar sig 65-årsdagen innan vi börjar sikta på till exempel 75 år, som statsminister Fredrik Reinfeldt öppnade för förra året.
En annan reflektion är att det inte bara handlar om när man slutar jobba, utan också när man börjar jobba. Många som nu går i pension tog klivet ut i arbetslivet redan som 20-åringar, medan de som är unga i dag börjar tjäna in till sin pension först närmare 30-årsstrecket.
För att få en bra pension är det viktigt både hur länge och hur mycket man arbetar. Förutom att jobba under många år spelar det också stor roll om man jobbar heltid. Att välja en arbetsgivare som erbjuder tjänstepension kan vara helt avgörande.
Debatten om pensionssystemet lär fortsätta – inte minst frågan är om pensionsålder är het. Det ska bli intressant att följa om utredningens förslag om höjd pensionsålder kommer att kunna genomföras.
Bli inte den ofrivillige flyttaren
Häromdagen skrev ekonomijournalisten Dan Lucas i Dagens Nyheter om en god vän till honom som flyttat sin tjänstepension till ett dyrare alternativ efter ett samtal med en rådgivare på banken. Vännen hade utan att han visste om det godkänt flytten i samband med att han skaffade ett nytt konto och bankkort. Dan Lucas skriver:
”Rådgivaren har självfallet brutit mot god sed och borde egentligen inte få ha kvar jobbet. Ändå är inte min väns berättelse unik.”
Fyra av tio, 40 procent, av dem som flyttat sin pension genomförde flytten efter rådgivning eller information från en bank eller försäkringsmäklare, enligt en undersökning som vi på Collectum beställt. Vad som sägs under ett möte med en rådgivare kan med andra ord bli väldigt viktigt för din framtida pension.
De flesta rådgivare vill sina kunders bästa men vi tycker, precis som Dan Lucas, att det ändå är bra att vara vaksam när man tar emot råd om sin pension.
Så när du får ett förslag om förändringar i ditt tjänstepensionssparande från din rådgivare, ställ då tre frågor:
· Hur påverkas mina kostnader av förslaget?
· Hur påverkas mina risker av förslaget?
· Vad tjänar rådgivaren eller banken på förslaget?
Om du får svar på de tre frågorna har du större möjligheter att göra ett medvetet val som du är trygg med, i stället för ett ofrivilligt val som bara banken tjänar på.
I går lanserade Pensionsmyndigheten Monica Petersson som sin nya pensionsexpert med konsumentinriktning. Vi, som vill slå hål på myten om att pension är krångligt, blir glada när hon berättar om sina ambitioner som pensionsexpert:
”Problemet i pensionsbranschen är att vi inte pratar enkelt så att vanliga dödliga förstår. Tyvärr finns det många som tjänar på att människor i allmänhet tycker att pensioner är svårt och det skulle jag vilja ändra på. Det tänker jag försöka göra som pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.”
I sitt första blogginlägg refererar Monica Petersson till ett radioprogram för unga som hon nyligen var med i. Där pratade hon om ”pension for dummies” och tog bland annat upp tjänstepension:
”Jobbar du hos en arbetsgivare med kollektivavtal så kan du vara lugn, gör du det inte så kan du ta upp det i nästa lönesamtal – mer i lön och spara själv brukar inte vara en höjdare, vi vet väl alla hur gärna vi vill lägga undan pengar i stället för att göra av med dem direkt. Nej, se i stället till att få pengar inbetalda till en riktig tjänstepension.”
Vi håller med Monica. Att jobba länge, att jobba vitt och att jobba på en arbetsplats som erbjuder en tjänstepension med ett kvalitetssäkrat utbud med sänkta avgifter och möjlighet till hög avkastning, gör det väldigt enkelt att vara pensionssparare. Då räcker det ofta med att öppna sina årsbesked en gång om året och konstatera att det ser riktigt bra ut.
Att jobba hos en arbetsgivare som inte erbjuder tjänstepension och i stället förhandla sig till mer lön för att på eget initiativ sätta av pengar i ett pensionssparande brukar vara knepigare. För det första kan det vara svårt att spara lika mycket som tjänstepensionen motsvarar, inte minst eftersom pengarna på lönekontot ofta behövs här och nu. För det andra är det betydligt svårare att förhandla till sig bra villkor när man är ensam, jämfört med när Collectum upphandlar tjänstepensionsförvaltare åt 1,5 miljoner privatanställda tjänstemän samtidigt.
Nu är vi flera som försöker prata om pension på ett enkelt sätt. Välkommen Monica Petersson, det finns mycket vi tillsammans kan göra för att förenkla snacket i pensionsbranschen!
Chef lyfter fram vikten av tjänstepension
Flera hundra tusen svenskar är osäkra på om de har tjänstepension. Det visar en Sifoundersökning som vi presenterade i mellandagarna.
Det är synd, eftersom de allra flesta faktiskt har en tjänstepension. Men många arbetsgivare skulle kunna bli betydligt bättre på att informera om tjänstepensionen, tycker vi. Gissningsvis är det få arbetsgivare som glömmer bort att framhäva möjligheten till tjänstebil för en ny medarbetare – samtidigt som man glömmer bort att berätta om den kanske viktigaste anställningsförmånen av dem alla. Tjänstepension kan beskrivas som ”uppskjuten lön” och är en allt större del av de pengar man ska leva på den dag man slutar arbeta.
En tidning som har tagit uppgiften med att informera på allvar är tidningen Chef, som i sitt senaste nummer skickar med guiden ”Håll koll på tjänstepensionen” i samarbete med Pensionsmyndigheten, Minpension.se och Alecta. Där avlivas myter om tjänstepensionen och listas tips om hur och när man som arbetsgivare kan informera om den. Vi håller med Chef om att:
”Tjänstepensionen är den bästa och mest långsiktiga löneförmånen. Samtidigt är det den alltför ofta den mest okända, eftersom de flesta medarbetare inte intresserar sig för den förrän de går i pension.”
Alla som söker ett jobb bör ställa frågan till den eventuella framtida arbetsgivaren om hur pensionslösningen ser ut. Det är extra viktigt att komma överens om tjänstepension om man tar anställning i en organisation som saknar kollektivavtal, eftersom risken är stor att man annars inte får någon tjänstepension alls. Och alla arbetsgivare borde berätta, även om frågan inte ställs.
Vi hoppas att många chefer tar till sig av detta budskap. Om fler arbetsgivare informerar – och dessutom fler medarbetare frågar – behöver inte hundratusentals svenskar längre leva i ovisshet om sin framtida pension.
